Ett misslyckande bakom oss, nya strävanden framför oss
På min psykoterapiutbildning (som jag läst första delen av denna vår) pratade vi senast om GAD, Generaliserat ångest syndrom, en av de stora ångestsyndromen. GAD är en mångfacitterat tillstånd med den gemensamma nämnaren att den drabbade oroar sig för framtiden mer än vad som är hälsosamt. För en del med detta tillstånd kan en viktig del av behandlingen vara att misslyckas.
I vissa amerikanska företag anställer man bara chefer som har ett rejält misslyckande bakom sig. Hur kommer det sig?Den som har misslyckats har dels visat att den vågat kämpa mot något, vågat ta risken att förlora, bli förlöjligad, gå i väggen. Det kräver mod att våga sätta sig i en situation där man kan misslyckas. Men, den som har misslyckats ordentligt och sedan söker en chefsposition har också lärt sig hemskt mycket om hur man samlar ihop sig och börjar om från början. Troligen har de också lärt sig ödmjukhet. Att börja om från ett rejält misslyckande brukar kräva att man visat sig svag, och att man varit tvungen att ta emot andras hjälp. För att vara hela människor måste vi acceptera både vår styrka och vår svaghet.
Att acceptera sin svaghet är svårt. Att vara beroende av andra, att göra sig sårbar, innebär att våga ta risken att bli kränkt eller övergiven. Men utan modet att bli övergiven kan vi heller aldrig riktigt fa chansen att uppleva att vi är älskade. Kanske är det just det som har varit det mest djävulusiska i systemet, att människor blivit kränkta när de kommit med sin svaghet. Jag beundrar er alla, som gång på gång blivit kränkta, och ändå inte gett upp hoppet!
Men att acceptera sin styrka kan vara lika svårt. Med accepterande av sin styrkan kommer ochså insikten om vårt personliga ansvar, insikten om att vi faktiskt har möjlighet att förändra världen, åtminstone just idag, just här. Det innebär at våga utsätta sig förlöliganden, och misslyckanden. Att våga tro att man är något, det är stort! Att både acceptera sin styrka och sin svaghet är svårt, men först när vi gör det kan vi bli hela människor.
Så jag erkänner, jag var naiv. Jag vågade tro att jag kunde förhindra den här lagen från att gå igenom. Jag drog med er i din förhoppningen. Vi gjorde vårt bästa, vi misslyckades. Vi måste börja acceptera att vi lever med en fruktansvärt kränkande lag, vi måste hitta sätt att förhålla oss till den verkligheten, utan att vare sig själva bli cyniska eller gå under av bedrövelse. Jag ser inte hur idag. Men jag är ju inte ensam. Tillsammans hittar vi stigar i mörkret. Vi måste våga tro det.
Kramar,
Jenny
Det finns inga misslyckanden.
Det finns inga saker man gör fel.
Vi försökte och det är som sagt det viktigaste.
Vi försökte.
Vi misslyckades inte. Utan vi nådde ut och vi nådde fram till väldigt många personer.
De finns dem som tycker detta är den rätta vägen fram.
Vi vet, en annan verklighet, en annan sanning, som gör att vi kan se och vi förstår.
Vi har inte misslyckats alls. Utan vi la våran ork och energi på att försöka förändra.
För mig är detta att jag försökte, försökte förända, säga min mening. Idag vet jag och redan då hade jag vissheten, det kommer att bli lättare leva med detta om jag gör något. Jag kämpade, som du.
Har själv DBT, bakom mig. Dialektisk beteende terapi, snarlik KBT men ändå stor skillnade bakom.
Har lärt mig, och lever efter detta. Bättre att försöka och se försöket. Detta räcker och räcker långt!
Så se försöket att vi faktiskt försökte tillsammman!
Men det är inte vårat fel och inte vårat misslyckande. Det som kommer lämnar vi över till våra makthavare. För det är deras samvete att bära.
Inte vårat.
Man har inte så mycket val än att streta på,även om orken och lusten är i botten!
bra skrivet.. psykopater är de allehopa i regering och riksdag för hur annars kan man glömma det mänskliga i människan...
En fråga till dig Jenny.
Hur drabbas du PERSONLIGEN av den nya lagen ?
Det skulle vara intressant att veta.
Till Mona:
Känner du någon närmare som sitter i regeringen ?
Det skulle också vara intressant att få veta.
Vi beundrar dig Jenny som öppet törs visa äkta empati för svaga människor och kämpa för orättvisor,den kvaliteten är det ont om idag.Svaghet och onska/okunnighet när det gäller mänsklighet ser vi ofta bland våra politiker och det är en mycket farlig väg vi går tillmötes,dom borde lära och ta efter dig istället.
Tur att det fortf. finns människor som du Jenny. Kram!
Jag kan ju tycka att det är oväsentligt OM/HUR Jenny drabbas av den nya lagen!
Det som är beundransvärt är att hon har "stake" nog, att känna empati och att våga öppna käften om detta med risk för påhopp.
Det är ju faktiskt så att just DU/NI kan drabbas av den nya lagen i morgon dag.
Eller finns det några sätt för dom i gräddfilen så dom kan "vaccinera" sig mot olyckor och ohälsa.
De lever i en fantasi bubbla.............men den dagen bubblan spricker så blir faller hårt, -
MYCKET HÅRT!
Kram!
Absolut!Utan Jenny och alla andra på Resurs hade många av oss redan gått under!Men tack vare dessa fantastiska uthålliga solidariska,beundransvärda människor som ställt upp ideiellt med både stöd och kunskap om vad sjukdom och utslagning innebär.
Som på ett tidigt stadie beslöt sig för att gå i bräschen i kampen mot mobningen och föraktet mot oss sjuka,vilket många andra läkare har fullständigt struntat i och hellre valt regeringens hårda och inhumana linje vilken bygger på okunskap och synism!
Tack Jenny med fler att vi har er!
Hade det funnits fler av er sort,är jag övertygad om att samhället hade sett annorlunda ut idag!
Borgarna slutade lyssna
Högerregeringen lägger in en växel och gasar på för att om några veckor försämra sjukförsäkringen för att betala skattesänkningar. Att protesterna blir allt starkare från olika håll spelar ingen roll.
Det är ingen som i regeringspartierna vill lyssna på kritikerna i och utanför riksdagshuset. Protester och varningar hörs från fackföreningar, handikapporganisationer och forskare.
Sveriges Kommuner och Landsting, Försäkringskassan och Karolinska Institutet och det av regeringen tillsatta Finanspolitiska rådet är kritiska.
Så länge det är goda tider och konjunkturen håller uppe sysselsättningen kan allt synas vara handlingskraftig regeringspolitik. Konsekvenserna av besluten kring sjukförsäkringen kommer senare.
När riksdagen igår debatterade den nya sjukförsäkringen målades totalt olika beskrivningar upp om vad som händer i Sverige efter halvårsskiftet.
Borgarna tror på sin reform och lät som ett eko från valrörelsen 2006. I sommar blir valrörelseretoriken skarp politik som slår in i människors liv och vardag. Det blir oro och förvirring.
I höst får svenska folket veta vem som mest talar sanning om nya sjukförsäkringens konsekvenser. Verkligheten går knappast att prata bort. Sköra människor kommer att få en ökad press på sig.
Sjukskrivnas arbetsförmåga prövas redan efter tre månader mot andra arbetsuppgifter på arbetsplatsen och efter sex månader mot hela arbetsmarknaden. Sjukpenningen gäller ett år, det går att ansöka om förlängning. Men då sänks ersättningen från 80 till 75 procent.
Detta är ingen reform, detta är ingen morot, ingen positiv drivkraft. Detta är piska. En forskare som hördes i radions Ekonyheter i går sa att Sverige får en ökad sjuknärvaro på arbetsplatserna. Folk vågar inte vara sjuka.
Men socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson, m, tror att alltihop är hälsobefrämjande. Hon välkomnar förändringarna och lovar att de sjukskrivna ska få stöd och hjälp att komma tillbaka i arbetslivet. Hur det ska gå till är höjt i dunkel. Det klarnar till hösten.
När stora så kallade reformer beslutas är ofta makthavare fullt övertygade om att ett stort språng ska tas mot högre höjder.
Men människor gör sällan vad reformatorerna tror att de ska göra. Människors skröplighet försvinner inte efter första juli.
Det krävs betydligt mer genomtänkta förändringar för att bryta en destruktiv utveckling. Sjuktalen är de facto fortfarande för höga. Oppositionspartierna efterlyste igår en parlamentarisk utredning innan riksdagen fattar beslut.
Det hinner inte alliansregeringen med. För nu gäller det att visa handlingskraft och tempo när snart halva mandatperioden gått.
Alla kritiker har ännu inte förstått hur bra allting ska bli. Hur mycket friskare svenskarna ska bli. Så resonerar en regering som slutat lyssna och tänka efter.
Hans Bülow
Publicerad 2008-06-05 03:00
Tyggheten är död!
http://www.eksons.se/files/dbfiles/shopimage32619.jpg
Jag är rätt skeptisk till människor som självmant tar på sig uppgiften att frälsa världen.
Jag har en far som tillhörde studentrörelsen -68. Han har berättat otaliga historier om medlemmar som slogs för ökad jämlikhet, lika lön, solidaritet med de mindre bemedlade osv och som i dag sitter med fantasilöner, inte går ut och demonstrerar eller engagerar sig på annat sätt.
Det var tydligen bara tomma floskler som dessa människor hade att komma med. När de fick det ekonomiskt bättre var det slut med all solidaritet. De ville inte ens kännas vid att de hade varit engagerade i rörelsen.
Så kan det gå till här i världen. Idealitet språngbräda till karriär.
Hej!
Jag förstår om en del av er undrar vad jag egentligen har för motiv med detta. Jag vet att det alltid också kommer att finnas de som vill misstro att någon kan göra något för någon annans skull. OCh på sätt och vis har de rätt. Jag har varit sjukskriven, men är nu återställd, det tog drygt 14 månader för mig personligen. Så visst är jag drabbad, jag kan ju, liksom er alla, bli sjuk igen.
Men det som har drivit mig denna gång har inte varit rädsla. Nej det har varit vanlig hederlig ilska. Ilska och ett absolut beslut att inte acceptera en lag som innebär att jag som läkare måste stressa mina patienter i ett läge när de absolut inte ska stressas. När de behöver få vila och läka. Eftersom jag inte har makt över läkningsprocessen måste naturens egna processer få verka, och dessa har sin alldeles egna klocka. Det tar ju niomånader för ett barn att bli klart att födas, och ytterligare flera år innan hjärnan sedan är färdigutvecklad. Då är det väl inte så konstigt att det kan ta några år för en trasig hjärna att läka igen. Det är ju nya små nervceller som ska födas, och bilda alldeles nya små livsträd. Liv tar, och är tid.
Jenny
Tillägg 1:
Visst har det varit slitigt ibland, och jag visst behöver jag nu ägna mig åt återhämtning och åt familjen ett tag.
MEN, det har också varit väldigt givande på vägens gång, kankse den mest givande våren i mitt liv. Det har varit roligt att pröva sina vingar, roligt att pröva saker man aldrig förut prövat, men allra mest givande har det varit att få lära känna mig och er. Våra styrkor och svagheter, våra gripande livsberättelser och vår envetna kamp för värdighet och medmänsklighet i vårt samhälle.
Tillägg 2.
Annica., i min värld är ett misslyckande ett misslyckande. Vi hade som mål att den här lagen aldrig skulle läggas fram till riksdagen, att socialförsäkringsutskottet skulle rata den eller att riksdagens ledamöter skulle stoppa den. På alla dessa tre punkter misslyckades vi, och med tanke på lagens allvarliga konsekvenser kan jag inte tycka annat än att detta var ett misslyckande alldeles oavsett att odds att lyckas kanske aldrig var särskilt bra.
Ett misslyckande är ett misslyckande. Men det säger ingenting om oss som människor, vi är inte mindre värda eller misslyckade som människor för det, och vi behöver inte gräma oss för att vi inte gjorde det ena eller det andra i går. Nej, framtiden är fortfarande framför oss och grämelse hjälper föga. I dag tar vi nya tag.
BAMSEKRAMAR TILL ER ALLA!
Lite intressant med dessa dessa förment 'skeptiska' personer som tenderar att dyka upp på forum där sjukförsäkringen diskuteras, inte sant ?
Jag vill minnas att MB råkade på något liknande fenomen fast i större skala och bitvis mer aggressivt. Så sakteliga börjar insikten gå upp för våra politiker och tjänstemän att det existerar ett offentligt rum som man inte kan kontrollera till fullo, men det ligger lagar och förordningar i röret för att komma tillrätta med den saken.
Vad beträffar folks motiv för ditten och datten brukar det vara en ganska praktisk metod att låta gärningarna ligga till grund för bedömningen, efterhand blir det ganska tydligt vilka som är att lita på respektive vilka som enbart producerar varmluft, och vi väljer förhoppningsvis utifrån det vem som bör få åtnjuta vårt förtroende.
Till Jenny.
Tack för ditt klargörande inlägg.
Jag misstror inte dina syften men mot bakgrund av det jag berättade har jag ett kritiskt öga till dylika företeelser.
Kolla på Birro tex. Hur trovärdig är han tycker du ?
Han orerar vitt och brett om solidaritet och stöd för de svaga för att i nästa sekund åka ner till Italien och sitta på lyxfik och vräka sig. Det är något som inte går ihop.
Syftet med Birros engagemang måste vara ett annat och det vet han nog bäst själv.
Om du ställer upp och hjälper behövande Jenny är du bara att beundra. Heder och vördnad !
My, Jag har inte gått en mil i Marco Birros skor och avhåller mig därför för att ha några som helst åsikter om hans val att använda sin tid. Jag hade för övrigt också en skön vecka i Rom den här våren, och en hel del "lyxglass" blev det. (Den som vill muta mig, pröva gärna med italiensk glass, den är jag rätt svag för ;).
Jenny
Nu spottar vi i nävarna och tar nya tag!
Nu kräver vi ett nyval!
http://www.namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=2141
Vi har inte misslyckats! Vi har gjort en erfarenhet. Det är smärtsamt att hantera denna erfarenhet. Men jag är övertygad om att vår kamp inte är helt förgäves. Jenny med co - ni har gett mig en tro på människor, jag är inte ensam. Ni har visat att jag kan tro på mig själv, jag är inte tokig eller totalt obegåvad. Med så många människor som ändå engagerat sig tror jag att vi inom en snar framtid får politiker som värnar om välfärden.
När jag bott ett tag i Danmark kom jag 1975/76 hem till Sverige. Kärnkraftsdebatten rasade och Danskarna var förbannade på Barsebäck. Jag var engagerad och demonstrerade med danskarna. Vi skrek "puts väck Barsebäck - Vad ska in - sol och vind". Jag bor idag i Limhamn och går ofta ut på piren i hamnen. Där står jag opch talar till mig själ. Det är väl som att be. Jag tittar till höger, där finns ett stoppat Barsebäck. När jag tittar till vänster ser jag Öresundsbron och bakom den ser jag en massa snurrande vindkraftverk. På 70-talet försökte folk idiotförklara dom som trodde på vindkraft och miljöaktivister var bara några stollar. Välfärdsamhället kommer att segra över egoismen men den gjorde det inte 20080605. Vi måste hitta vägar att kämpa vidare.
Det kanske var ett klandervärt exempel jag framförde Jenny, men jag får en hel del konstiga vibbar när jag läser den mannen, det måste jag medge.
Klart att du skall få pengar till en italiensk glass, fattas bara, trots att jag inte får någon ersättning från FK =;) Men jag är glad ändå !
Vad säger ni om detta då? Är statsministern rädd för att inte få sitta kvar?
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2643757.ab
att beskriva verkligheten och att göra konsekvensbeskrivningar av verkligheten det behöver politiker och matk havare och även FK.
När uppenbarligen inte uppfattar konsekvenserna av insatser som faktiskt går emot det av sunt förnuft.
Som utr är s svensk sjukvård oftas sunt förnuft , etik och mkt högt rättssäkerhets tänkande när sin " kunder" , och dess yrkersutövare bedömingar inte gäller längre , ja då blir kaos.. Ingen är hjälpt av att bli mer stressad och härskartekniken som fk använder sig av, dvs styrmedlet pengar..och även kravet på sänkta sjuktal.. har drivit på denna process på mkt skadligt och mneligt sätt för många sjuka / sjukdomsdrabbade.. som givetvis har en nedsatt ork , ja det vanligt under pågende utförd vård, och alla de som utförsäkrats trots dokumenterad sjukdom , det form fel , utfört av fk.
där inte beaktar fakta.oavsett diagnos.. det viktiga är prognosen.. och tyvärr så tar medc beh.tid... Vi har betalt till en försäkring... och då skall denna försäkring gälla../om behövs, men man är värdefull
Jag förstår inte vad regeringen vinner på att de gett försäkringskassan dessa vanvettiga regler, sjuka männinskor anses friska, läkarna är fråntagna sina rättigheter till bedömning, sjukskrivna blir uppsagda, eftersom de inte kan arbeta på grund av sina sjukdommar blir de avstängda från arbetslöshetskassa, de får inga inkomster att leva av alltså drivs de till att få hjälp från det sociala, som redan är hårt belastad, vilket i sin tur ger effekt på att socialnämnderna i kommunerna går back, vilket ger mindre pengar till vård och omsorg, vilket gör att personal inom vård och omsorg går in i väggen och blir sjukskrivna, vilket gör att försäkringskassan måste spara ännu mer och så vidare... VARI LIGGER BESPARINGEN?
Jag förstår inte vad regeringen vinner på att de gett försäkringskassan dessa vanvettiga regler, sjuka männinskor anses friska, läkarna är fråntagna sina rättigheter till bedömning, sjukskrivna blir uppsagda, eftersom de inte kan arbeta på grund av sina sjukdommar blir de avstängda från arbetslöshetskassa, de får inga inkomster att leva av alltså drivs de till att få hjälp från det sociala, som redan är hårt belastad, vilket i sin tur ger effekt på att socialnämnderna i kommunerna går back, vilket ger mindre pengar till vård och omsorg, vilket gör att personal inom vård och omsorg går in i väggen och blir sjukskrivna, vilket gör att försäkringskassan måste spara ännu mer och så vidare... VARI LIGGER BESPARINGEN?
