Resursbloggen

Ansvars-allergi är en allvarlig sjukdom som drabbar människor som älskar makt men är överkänsliga mot ansvar. Ett av kännetecknen på denna grupp är att de själva ofta ser sig som extremt ansvarstagande och samtidigt betraktar alla andra som oansvariga. Det är dessa präktiga män och kvinnor som anser att andra ska rycka upp sig och ta sitt ansvar och inte kräva så mycket.

Men när de gäller det som de själva faktiskt har ansvar för väljer de att stoppa huvudet i sanden. Att se att deras beslut faktiskt påverkar andra människor. Att de har makt att göra gott, och göra skada. Jag vet inte om de känner skuld, men de tar absolut inte lärdom och konsekvens av den om de upplever den. De väljer att med alla medel skydda sig mot verkligheten, den hemska verkligheten, att de gör andra människor illa. De döljer det i ideologi, i lögn, i förtal, i förakt, stress eller alkohol.

Vad som helst, bara det skyddar dem från att se sitt ansvar. Att se sitt ansvar skulle kräva mod, stort mod. Mod att erkänna att man gjort fel, varit obarmhärtig eller okunnig. Mod att ändra sig, att be om ursäkt, att ställa till rätta. Att upprätta. Mod att visa sig svag och sårbar. Mod som kräver mognad och ödmjukhet. Vår tids största bristvara.

Passar på att ge en eloge till DS vd som tagit på sig ansvaret för smutsen på sjukhuset! Föredömligt! Ingen pudel, ingen förnekelse - bara ansvar.

Jag vill skrika. Skrika av ilska, av vanmakt, av frustration. Skrika ut i den snötyngda staden. Det får vara nog nu! Nog med trakasserier, nog med övervakning, nog med begränsningar, nog med förakt, nog med tystnad, nog med ondska. Hur många fler ska behöva hanka sig fram på våra gator, hur många fler ska sitta ensamma i mörka och kalla lägenheter, hur många fler ska se självmord som den ända utvägen. 

Det som väkt min ilska i kväll är budskapet att mina Resurs vänner mår förfärligt dåligt. En berättar om hennes vännina som fått veta att hennes personliga blogg kan leda till att hon inte får sjukersättning. En personlig blogg, med enstaka bilder av familjen och en kort dikt. Den som är sjuk ska tydligen osynliggöras, inte synas och höras. En annan berättar om att socialbidragen inte täcker mer än en fjärdedel av elkostnaden. Ytterligare en annan om att flera av vännernas hälsa försämrats drastiskt på grund av ökad oro.

Jag ryser. Ryser av ilska, av oro, av avsky och vanmakt. Ryser av ilska över att de som har makt att ställa allt till rätta sitter på sina höga hästar och fnyser över de sjukas lidande. Ryser av sorg och frustration över att ingen ville lyssna, att ingen vill tro eller bry sig. Ryser av att detta inte gagnar någon, inte någon. Vi blir alla fattigare,  både ekonomiskt och andligt.

Jag tänker på vd:n för posten. Alldeles oavsett om hans lön var rimlig eller inte gjorde han något hedervärt när han av sa sig lönen. Han vågade gå i bräschen för en ny typ av ledare, ledare som vågar backa, vågar ändra sig, vågar lyssna. Har vi några politiker av den kalibern?

5 kap. Om ärekränkning

1 § Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.

Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.

2 § Är brott som i 1 § sägs att anse som grovt, skall för grovt förtal dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om uppgiften genom sitt innehåll eller den omfattning i vilken den blivit spridd eller eljest var ägnad att medföra allvarlig skada.

3 § Den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom, dömes, om gärningen ej är belagd med straff enligt 1 eller 2 §, för förolämpning till böter.

Är brottet grovt, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

4 § Förtal av avliden skall medföra ansvar enligt 1 eller 2 §, om gärningen är sårande för de efterlevande eller den eljest, med beaktande av den tid som förflutit sedan den avlidne var i livet samt omständigheterna i övrigt, kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne.

Brott som avses i 1-3 §§ får inte åtalas av annan än målsägande. Om brottet riktar sig mot någon som är under artonår eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal, får åklagaren väcka åtal om detta av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser

1. förtal och grovt förtal,

2. förolämpning mot någon i eller för hans eller hennes myndighetsutövning,

3. förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse, eller

4. förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes sexuella läggning.

Har förtal riktats mot avliden, får åtal väckas av den avlidnes efterlevande make, bröstarvinge, förälder eller syskon samt, om åtal av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt, av åklagare.

Svar på fråga

2008/09:206 Rättvisa i sjukförsäkringen

Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson

Eva Selin Lindgren har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att personer som beviljats permanent sjukersättning också ska komma i fråga för Försäkringskassans omprövning.

Från och med den 1 januari 2009 gäller särskilda regler för personer som hade rätt till en icke tidsbegränsad hel eller partiell sjukersättning för juni 2008. De särskilda reglerna innebär att en person som tillhör denna grupp kan arbeta utan att rätten till sjukersättning omprövas, under förutsättning att reglerna om ansökningsförfarandet med mera efterföljs. Sjukersättningen ska enligt de särskilda reglerna minskas med hänsyn till en så kallad reduceringsinkomst enligt ett system med steglös avräkning.

Om en försäkrad, med rätt till icke tidsbegränsad sjukersättning för juni 2008, börjar arbeta eller utökar sitt arbete men underlåter att ansöka om steglös avräkning och inte bedöms ha haft giltig anledning för detta, kan Försäkringskassan ompröva dennes rätt till sjukersättning. Så kan vara fallet när en försäkrad medvetet försöker att kringgå reglerna om steglös avräkning genom fusk.