Mona Sahlins svar på Resurs brev
Hej Jenny
Tack för ditt brev. Jag är också djupt oroad över det som nu sker i
sjukförsäkringen och framförallt, över de konsekvenser den borgerliga
regeringens sjukskrivningsregler ger. Ledsen och arg blir jag när jag ser
och hör vilka återverkningar detta får i människors vardag. Då har reglerna
endast hunnit vara i kraft mindre än två månader.
Regeringen lägger allt ansvar på den enskilde. Samtidigt tar man bort
ansvaret från övriga aktörer i sjukskrivningsprocessen. Förändringarna går
bara ut på att det ska löna sig att vara frisk och välbeställd, men att det
ska kosta för den som är sjuk och arbetslös och redan är utsatt. Ekonomiska
drivkrafter riktas ensidigt mot den enskilde individen utan att
arbetsgivaren har drivkrafter att minska sjukfrånvaron.
Här handlar det om en ren och skär utsorteringskedja. Den innehåller inga
förslag på förbättrad rehabilitering eller ökade möjligheter till jobb för
den som drabbats av ohälsa. Den ställer inga krav på arbetsgivaren och ger
inte Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen nya möjligheter till stöd
för individen. Jag tror att vi når mycket längre på samarbete. Jag är också
helt övertygad om sambandet mellan trygghet och utveckling. Men den
moderatstyrda regeringen håller tillbaka utvecklingen och hindrar människor
från att växa.
De långa linjerna i den borgerliga politiken blir alltmer uppenbara. Jag är
rädd för att regeringen med sin politik driver Sverige mot ett allt hårdare
klimat i arbetslivet, där kraven och tempot vrids upp ytterligare. Sverige
får en grupp av människor – friska och högpresterande – i jobb - och en som
ställs allt längre utanför. Men jag tror inte som regeringen att utslagning
från arbetslivet och från trygghetssystemen är lösningen på Sveriges
problem.
Ett hållbart arbetsliv kräver en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö
handlar både om att själv kunna ha inflytande över sin arbetstid och
arbetets innehåll, att känna delaktighet och ha en rimlig arbetsbelastning.
Arbetslivet måste vara så utformat att människor klarar att jobba fram till
pensionen utan att slitas ut eller drabbas av skador och sjukdomar. Det
förutsätter arbetsplatser som tillvaratar varje medarbetares kunskaper och
förmågor, som uppmuntrar till lärande och utveckling. Det kräver öppna och
tillåtande arbetsorganisationer. Sverige har länge legat i framkant när det
gäller investeringar i arbetsmiljön. Vi vill fortsätta på den inslagna
vägen och satsa vidare – inte avveckla som den moderatstyrda regeringen nu
gör. Sverige ska vara en förebild med moderna arbetsplatser och en bra
arbetsmiljö.
Jag kan instämma i mycket av den oro ni ger uttryck för vad gäller
utvecklingen de senaste åren. Självklart har vi mycket att lära av det som
varit. Ni pekar på flera viktiga problem. Exempelvis att det funnits de som
mot sin vilja förtidspensionerades, och då kanske i brist på andra
insatser. Jag är också övertygad om att många långtidssjukskrivna eller
bland dem som har sjukersättning (förut förtidspension), med rätt sorts
insatser, hade kunnat vara kvar i arbetslivet.
Vad gäller målet om att halvera ohälsan är jag dock helt säker på att det
var rätt att sätta upp ett sådant. Varje ansvarsfull regering måste ha ett
mål att arbeta mot. Målet att halvera ohälsan tillkom inte i någon illvilja
mot dem som var eller är sjuka och saknar arbetsförmåga. Tvärtom, sattes
målet upp för att sätta press på oss själva och alla inblandade aktörer att
dra sitt strå till stacken för att skapa ett friskare arbetsliv och stödja
människor tillbaks i arbete. Få människor mår bra av att i långa tider gå
arbetslös, utan att bli sedd eller känna sig behövd. Likadant har det nog
känts för många långtidssjukskrivna, åtminstone för de som förgäves ropat
efter stöd, men fått fel insats eller ingen alls. Vägen tillbaks blir då
brantare för var dag som går.
Ohälsan var mycket hög under en period på 90-talet och in på 2000-talet och
av ett antal kända orsaker. Brist på samordning och
rehabiliteringsinsatser, brist på drivkrafter i arbetslivet för att
förebygga ohälsa och skador, för lite stöd för återgång i arbete,
kombinerat med alltför sena insatser samt otydligheter i
sjukskrivningsprocessen. Den socialdemokratiska regeringen genomförde då
ett antal åtgärder. Men vi nådde inte ända fram. Många människor hamnade i
kläm i systemen. Mycket återstod som vi varken var nöjda eller stolta över.
Vi fick också sparken vid valet 2006. Nu gör vi vår hemläxa. På samma sätt
som vi lär av det som blev fel då, vill vi inte göra om de misstag som den
borgerliga regeringen gör nu.
Du ställer en rad relevanta och viktiga frågor till mig som partiledare,
och undrar hur vi socialdemokrater gör om vi får mandat att leda Sverige
efter valet 2010. Jag vill då säga att det är omöjligt för mig att ge
detaljerade svar på alla de frågorna. Det vore helt enkelt fel. I vårt
parti pågår nu ett brett rådslagsarbete, med syfte att utveckla och ompröva
politiken på en mängd områden. Här har också diskussionerna om välfärd,
trygghet, rättvisa och stöd för återgång i arbetslivet - ett stort utrymme.
Ni är mycket välkomna att delta i våra samtal samt bidra med era
synpunkter. Dessutom tar jag självklart med mig de frågor ni har lyft.
Jag ska ändå försöka att till en del besvara fråga ett och två eftersom ni
tar er utgångspunkt i de sjukskrivningsregler som den borgerliga regeringen
infört i sommar.
1) Vår inriktning är reella, tidiga och samordnade åtgärder för återgång i
arbete. Insatser behövs som involverar samtliga berörda aktörer i
sjukskrivningsprocessen, och inte lämnar den sjukskrivne åt sitt eget öde.
Individen måste vara i centrum för insatserna, och de ska vara utformade
efter hans eller hennes behov. Arbetsgivarens ansvar för rehabilitering
måste tydliggöras och förstärkas. Arbetsmarknadens parter har en viktig
roll. Men även de utan en arbetsgivare och som av olika orsaker står långt
från arbetsmarknaden måste genom samhällets samlade insatser garanteras
rätt till stöd och rehabilitering. Trygghetsförsäkringar som ger reell
kompensation vid exempelvis sjukdom, arbetslöshet eller föräldraledighet är
en viktig del av välfärden. De får inte missbrukas och de behöver vara
utformade så att de stödjer arbetslinjen. Regeringens nedskärningar och
utsorteringspolitik har dock bara lett till sämre försäkringar och därmed
sämre välfärd. Hur våra alternativ på de här områdena närmare ska utformas,
kommer vi att återkomma till, dels under hösten men också längre fram när
vårt rådslagsarbete gått in i ett nytt skede.
2) Vi röstade redan före sommaren nej till den borgerliga regeringens s.k.
rehabiliteringskedja (den ni kallar för utförsäkringslag och vi för
utsorteringskedja). Vi har därmed redan tydligt avvisat dessa ensidigt
riktade tidsgränser, där den enskilde bland annat kan förlora både sin
ersättning och sin anställning redan efter ett halvår. Orättvisor är inte
lösningen på Sveriges problem.
Sverige tjänar på rättvisa!
Med vänliga hälsningar
Mona Sahlin
Tack Mona för ditt svar! Vi återkommer gärna för fortsatt dialog om hur Sverige åter kan bli ett rättvist och sunt samhälle, med respekt både för människans starka och svaga sidor.
Resurs brev från den 20/8
Relaterat på RESURS:
- Krisen på försäkringskassan- beställningsjobb från rehabiliteringslobbyn
- Rehabiliteringslobbyn, Regeringen och oppo(s)itionen
- Sjuk och utelämnad - försäkringskassan förtiger den obehagliga sanningen
- Den enes död, den andres bröd - grisar flyger fortfarande inte
- Sverige i köpläge efter välfärdsslakt
- Globaliseringen kräver effektiviseringar i Moder Svea AB
Andra bloggar om:
blogguppror försäkringskassan funktionshinder sjukdom sjukförsäkringen, samhälle, försäkringskassan mona sahlin politik regeringen socialdemokraterna hälsa välfärd knuff , nyligen Twingly
NY VIKTIG NAMNINSAMLING!! REHABILITERING - INTE PRIVATISERING!
Det var många ord, jag är djupt imponerad av att det går att få ihop så pass mycket text utan att egentligen säga något konkret, men det är klart - som yrkespolitiker kanske man lär sig det hantverket eller har talskrivare som kan hjälpa en att fixa till det.
Hursomhelst finns här inte ett ord som garanterar att man har för avsikt att riva upp lagen från i somras, inte heller ett ord om hur människor som råkat i kläm under den nya tillämpningen ska få sin rätt. Budskapet är snarare 'rösta på oss så får vi se vad vi kan göra', ett klassiskt grisen-i-säcken-upplägg, måttligt trovärdigt i skenet av historien.
Jinge gjorde häromdagen en träffande analys:
http://jinge.se/politik/mona-sahlins-blatunga-och-vansterpartiets-pragmatism.htm
hej
Ja hoppas det blir bra en dag för nu går det bara åt ett håll.
kram marie ch
Mona:
Tidiga insatser är väldigt bra, men tidiga tidsgränser till nackdel för patienten är väldigt dåliga. Där håller jag helt med dig.
Men en viktig sak saknar jag:
Det saknas i stort ett sätt att ta till vara på erfarenheterna från dem som råkat ut för de dumheter som den sjuke kan ha råkat ut för på vägen.
Ta till exempel rehabiliteringen. Jag har själv erfarenhet av att försöka påverka företag att samla ihop erfarenheter från de som gått i väggen. Jag menar det är ju inte dem det gäller. Deras erfarenheter behöver vi menar jag.
Men företaget där jag var huvudskyddsombud var mycket negativ till tanken. Och jag fann till min förvåning att jag egentligen inte hade någon lag att stödja mig på.
Såna dumheter måste åtgärdas. Företagen får inte skyffla undan sitt ansvar genom att vägra samla in information om såna här viktiga frågor.
Naturligvis är forskning kring det här vad som behövs och du vet lika väl som jag vad allians-regeringen har gjort med en stor del av den forskningen, den som bedrevs av Arbetslivsinstitutet. Man la ned den, gjorde en modern motsvarighet till ett bokbål. (Det går inte längre att få bort informationen, men man kan mycket väl angripa budbäraren. Det är det moderna bokbålet.)
Jag har tyvärr också sett hur grova maskor det är i socialförsäkringssystemet. Hur man måste ta sig fram mycket försiktigt genom det. För att inte råka illa ut. Samma sak förresten när man klagar på arbetsmiljö.
Allt det här hänger ihop med sjukförsäkringarna. Individens hälsa hänger starkt samman med möjligheten att påverka, att förändra systemet. Människor som har den möjligheten blir mycket friskare.
Men företagen och vår syn på ekonomin har tagit ifrån människor mer och mer av den möjligheten. Det kostar. För individen och oss alla.
Bara en massa svammel. Kritiken mot den borgerliga regeringen har vi hört förut. Det var inte den vi var ute efter med brevet.
Vi sjuka får nog rata alla riksdagspartier och svara Mona Sahlin att vi inte tänker köpa grisen i säcken.
Håller med Hannelore....Pest eller Kolera har vi att välja på.
Kanske är det läge att ta frågorna en gång till (i versaler), Mona kanske missade dom i hastigheten och trodde att det var en saga som efterfrågades ? :)
Olof Palme sa "man ska vara varsam med orden". Mona kanske kunde tänka sig för och vara "sparsam med orden".
Jag orkade inte navigera genom ordmassorna men förstår att sossarna inte är ett alternativ. Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.
Vi kanske helt enkelt ska be henne återkomma när hon kan precisera svaret på de åtta frågorna och helst i god tid innan valet.
Varför inte sätta lite stress på vänsterblocket?
Varför inte ställa samma frågor till vänster och mp? Se vad de svarar. Då har man nog lite att ställa sida vid sida mot varandra.
... ja, eller varför inte låta frågorna gå till samtliga partier, även dom utanför riksdagen:
http://www.skp.se/blogg/2008/09/23/forsakringskassan-en-diktatur-i-staten/
