Se det friska -- och det sjuka!
Hon letar upp en distriktsläkare, Renée Vickhoff, och vill med några breda penseldrag förklara att det inte är Utförsäkringslagen det är fel på, utan vi "hjälpnödiga" läkare som egentligen bär skulden för sjukskrivningar och sjukdom. Kort sagt, det är inte patienterna som är sjuka.. utan läkarna som "medikaliserar". Och i vissa fall tror jag hon har rätt. Gränsen mellan friskt och sjukt är inte alldeles solklar i alla situationer. Och att de se det friska, möjligheterna och verkligheten är givetvis alltid viktigt - och jag önskar att jag kunde stanna här, med att konstatera att Renée är en empatisk och engagerad doktor som vill väl och med vars metoder ingen behöver vara sjukskriven.
Vår verklighetsbeskrivning beror på vilken verklighet vi konfronteras med. Din verklighet är din och min är min. Ingen behöver egentligen ha "fel" - vi ser bara olika saker eftersom vi umgås i olika miljöer och har olika glasögon på. Att ta på sig "möjlighets-glasögonen" kan ofta vara rätt, men som alla "glasögon" innebär det att man bara ser ett begränsat perspektiv. Att bara se det sjuka är givetvis också fel..båda perspektiven behövs, och kompletterar varandra.
Men vari består begränsningen i Kjöller och Vickhoffs perspektiv?
Dr Vichhoff är distriktsläkare. Som distriktsläkare står hon i sjukvårdens friskaste framkant. Hit kommer ett blandat klientel, men de flesta är relativt friska (se fallbeskrivning nedan*). Som distriktsläkare har hon ofta korta besök, och det är inte alltid den som har något tyngre på hjärtat kommer att vädra detta om man anar att läkaren inte har möjlighet att ge det stöd och den tid som behövs. Hindren för att söka sig till läkare och prata om att man inte klarar sitt arbete är för de allra flesta höga.. och om inte tiden och intresset finns för att lyssna, verkligen lyssna, får man inget höra. Den patient som känner att hos denna doktor finns inget att hämta sluter sig som en mussla, och ingen hjälp eller lindring blir av.
Som psykiater har jag alltför ofta hört patienter berätta att de för sin husläkare klagat på ont i ryggen, medan jag kunnat konstatera att de gått runt med obehandlade depressioner och t. om PSYKOSER utan att ha fått adekvat hjälp. Om man inte frågar får man inga svar.
Liknande upplevelser har troligen andra specialister. Magbesvären som inte var oro utan tjocktarmscancer, domningarna som var MS, förvirringen som var hjärntumörer, ledbesvären som var borrelia, tröttheten som var lymfom..
Och visst säger kanske distriktsläkarna.. men det är ju så ovanligt... jo, de allra flesta är ju tack och lov inte allvarligt sjuka, men depressioner drabbar ändå flera hundratusen personer varje år och cancer 40 000, så så ovanligt är det ju inte. Och visst kan många sjuka jobba ändå, åtminstone lite, men vissa sjuka har också perioder då de faktiskt behöver få använda sin energi helt och hållet för sin behandling och sitt tillfrisknande. Ökande ekonomisk oro hjälper sällan. (Det var inte så länge sedan sjuka kunde erbjudas en tid på konvalecent hem efter en sjukhusvistelse.. nu är det direkt tillbaka till arbete som gäller.. arbetslivet som konvalecenthem.. vad tycker arbetsgivarna om det?)
Att Hanne är en obotlig debattör för utförsäkring av sjuka vet vi sedan tidigare. Men vad får en kompentent och engagerad distriktsläkare att engagera sig så mot sjukskrivningar?
Ja, det beror säker på det hon har mött i sin vardag och i sitt vårdarbete på en vårdcentral i Skåne. Ett perspektiv som givetvis kan vara relevant i många situationer, men faktiskt inte för lejonparten av de som utförsäkras från sjukförsäkringen idag!
* I det kursmaterial som hon tagit fram för att undervisa andra läkare om tveksamma sjukskrivningar använder hon detta fall:
Fall 1: 40 årig "deppig" kvinna söker för vårdcentralen sjukskrivning
- För ett par år sen lång sjukskrivning för utmattning och panikångest.
- Stökigt på jobbet inom vården just nu
- Arbetsgivaren - välkommen tillbaka när hon känner sig helt frisk och stark
- Patienten har strategier för att må bättre
Hon medicinerar med SSRI-preparat sedan sin förra sjukdomsepisod, men vill inte höja dosen då hon egentligen inte anser sig sjuk. "Mår som jag gör på grund av min livssituation".
Pat är fräsch och ger ett kompetent intryck. Verkar inte sorgsen och ler flera gånger under samtalet.
Känner att hon behöver vila men vet inte hur lång tid som skulle behövas för att hon skulle må bättre.
Och visst Renée - givetvis håller jag helt med dig om att sjukskrivning troligen INTE är lämpligt i det här fallet, men det är inte heller de här fallen som Utförsäkringslagen handlar om!
Se det friska
Mer om Hanne
Hanne Kjöller kan få mig att säga upp prenumerationen av DN
Hanne Kjöller
Viita » Blog Archive » Jag har flyttat;Hanne Kjöller
Röd Libertarian: Hanne Kjöller, rövslickarnas drottning
Hej Jenny!
Får jag ge dig en ny fallbeskrivning? (Om du använder den i andra sammanhang eller om någon läsare vill referera vänligen uteslut min signatur)
Kvinna, 45+ SSRI-behandlad depression sedan två år, nu emotionellt stabil med behandling. Långvarig smärtproblematik (minst 30 år). Psykosocial problematik har funnits i tidigare relation. Gift, tonårsbarn.
Aktuellt. Svåra smärtor i S/I-led samt symfys. Sekundär trochanterit. (liknar foglossning) Besvär från grav som de senaste åren försämrats kraftigt. Går med rollator. Använder sacrostöd.
Medicinerar med slow-realeaseberedning av morfin samt paracetamol. Korttidsverkande morfin vb. Återkommer till mott ca var sjätte vecka för inj Marcain (S/I-led) samt Voltaren 50mg. Depo-Medrol cum lidokain i trochanter major denna gång. Tidbegränsd sjukersättning tom ?2010. Sedan???
Kjöller lör ha ett förflutet som usk på SöS och ett mycket speciellt förhållande till läkarkåren.
