Resursbloggen

Debatten mellan de sjuka och alliansen om den nya sjukförsäkringen är mer inflammerad än någonsin. Efter Axéns och Rivières sanslösa påhopp släpptes alla hämningar hos dem som njuter av att häckla och trampa på människor i underläge.. månne ingen sjuk våga ha bättre dagar eller - gud nåde - uttala sig i media. Då är du genast lovligt villebråd för pöbelns härjningar. Det påminner egentligen inte så lite om 1600 talets häxprocesser.. det enda sättet att bevisa att man inte var häxa var att sjunka som en sten under vattenprovet.. den som drunknade frikändes och den som flöt brändes på bålet.

Men mitt i indignationen över att moderata riksdagsledamöter och deras unga lakejer tar sig friheten att angripa enskilda sjuka är det viktigt att komma ihåg att hetsen mot de sjuka är, eller åtminstone har varit, blocköverskridande - och framburen av såväl media som myndigheter i den gemensamma kampen att klämma åt "fuskare" och få ned ohälsotalet. Det var under Göran Perssons tid vi fick veta att ohälsotalet måste halveras för att komma ned på "Europeisk nivå".. att detta var en bluff visste man såväl då som nu.. Sverige hade säkert inte mycket fler sjuka än andra länder.. det är sant.. men vi hade en större del av befolkningen som var sjukförsäkrade. Få länder har haft en så stor del av sin befolkning i lönearbete som Sverige. Att vi nu närmar oss "europeisk nivå" innebär att vi liksom andra länder har alltfler sjuka utanför sjukförsäkringen.. men till vilken nytta då?

Jag har träffat åtskilliga sjuka utanför sjukförsäkringen. En del lever på sina föräldrar, andra på sin sambo, andra på soc, några på gatan.. I många fall har detta varit en av de faktorer som begränsat rehabiliteringsmöjligheterna. Frånvaro av en grundläggande ekonomi för hyra, mat, medicin, kläder - för att inte säga det nästan otänkbara, möjlighet till rekreation..sätter i många fall käppar ihjulet för tillfrisknandet. Oro för framtiden och en växande skuldbörda drar ner.. beroendeställningen till anhöriga begränsar och riskerar att permanenta destruktiva roller. Sjukdomar som borde vara rehabiliteringsbara riskerar att bli kronifierade..

Ett samhälle består av sina individer. I ett frisk samhälle värnar man om och respekterar varandra och de som drabbas av sjukdom eller skada får hjälp och stöd utifrån sitt grundläggande värde som människor. Blir de friska och arbetsföra är det gott, men även den vars möjlighet att bidra till produktionen för alltid är förstörd har sitt människovärde orört.. de är fortfarande en del av gemenskapen. Varför? För att vi är människor, människor vars framgång och välbefinnande beror på att vi genom generationerna överlevt och frodats för att vi har en synnerligen hög förmåga till empati och känsla för rättvisa.

I den gynnade tid vi lever i kan vi nu kunnat studera och bevisa dessa mekaniskmer bakom människans framgång .. må vi också vara kloka nog att forma våra samhällen efter denna vishet.